NASA ka publikuar njė fotografi grupore tė 1.235 planetėve, tė cilėt i ka zbuluar Kepleri, ndėr tė cilat ka mė shumė se dhjetėra kandidatė pėr ekzistim tė jetės.
Nė fotografinė e kombinuar tė teleskopit hapėsinor shihen yjet amė me rrathė tė cilat paraqesin hijet e planetėve nė transit – kalimin nė mes yjeve dhe kamerės.
Autori i fotografive, anėtari i ekipit tė Keplerit, Jason Rowe, thotė qė yjet dhe transitet janė tė paraqitur nė proporcione reale. Nė anėn e djathtė, nėn rendin e parė gjendet edhe fotografia e diellit tonė me transitet e Jupiterit dhe Tokės.
Ylli mė i madh nė kėtė fotografi grupore ėshtė 6,1 herė mė i madh se Dielli, ndėrsa rrezja ėshtė mė sė paku rreth 0,3 e rrezes sė yllit tonė. Nė faqen e vet nė Flickr, Rowe thotė qė yjet janė tė treguara nė ngjyrėn tė cilėn do ta kishim parė nėpėrmjet atmosferės tė ngjashme me tokėn. “Yjet janė me hijezim tė rregullt, ndėrsa planetėt e tyre janė tė errėsuar nė pėrputhje me proporcionet e vėrteta. Disa yje janė paraqitur nga mė shumė planetė”, ka shkruar Rowe.
Ekspertėt e NASA-s theksojnė qė nė mes planetėve tė shfaqur pėr jetė veēanėrisht janė tė pėrshtatshme 54, dimensionet e tė cilėve janė tė ngjashme me tokėn, ndėrsa gjenden nė tė ashtuquajturėn zonė tė artė, nė distancėn nė tė cilėn nuk ėshtė as shumė ftohtė, e as shumė ngrohtė pėr ekzistimin e ujit nė gjendje tė lėngshme.
Vrojtuesi i NASA-s, Kepler, ėshtė lansuar nė maj tė vitit 2009, ndėrsa misioni do duhej tė zgjaste sė paku tre vjet e gjysmė. Me spektrometrin e vet, teleskopi nė mėnyrė tė pandėrprerė mat shkėlqimin e rreth 145.000 yjeve nė tė katėrqindtėn pjesė tė qiellit.
Ndryshimet nė intensitetin e shkėlqimit tė yjeve tregojnė mundėsinė qė rreth tyre sillen planetėt tė cilėt gjatė transitit pengojnė udhėn e rrezeve tė dritės. Nga maji nė shtator tė vitit 2009 Kepleri ka gjetur 1.235 planetė, ne mes sė cilėve 68 tė madhėsisė sė tokės dhe 54 nė zonėn e banueshme. Duke u bazuar nė rezultatet vlerėsohet qė rreth gjashtė pėr qind tė yjeve kanė planetė tė madhėsisė sė Tokės, ndėrsa rreth 19 pėr qind tė tyre kanė mė shumė planetė.
Shkencėtarėt konsiderojnė qė nė tė gjithė gjithėsinė, nė tė cilėn ka rreth 100 miliardė galaksi, mund tė jenė rreth 5x1021 planetė dhe rreth 5x1019 (50.000.000.000.000.000.000) planetė nė zonėn e banueshme.
Meqenėse errėsimi i yjeve mund tė nxisė edhe disa dukuri tė tjera, dhe jo vetėm transite, duhen tė priten edhe disa vjet (aq sa planetėve u duhen pėr tė bėrė edhe dy rrotullime rreth yjeve amė, respektivisht edhe pėr dy transite) qė Kepler t’i vėrtetojė kėto rezultate.