Tė pritet rreth tre minuta para se tė presėsh kordonin e kėrthizės mund tė kenė efekte pozitive nė shėndetin e fėmijės dhe sidomos nė nivelet e hekurit nė gjak, duke ndihmuar tė shmangen efektet e anemisė.
Ky ėshtė rezultati i njė hulumtimi suedez, botuar nė BMJ.
Deri tani ėshtė menduar gjithmonė se kordoni i kėrthizės duhet tė jetė i prerė nė momentet e para pas lindjes pėr tė shmangur rastet e verdhėzės, por studiuesit suedezė kanė treguar se shtyrja mund tė jetė njė terapi e shkėlqyer pėr rastet e anemisė.
Nga 400 foshnja nė studim, nė fakt, disave nė mėnyrė tė rastėsishme u ėshtė prerė kordoni i kėrthizės brenda 10 sekondave pas lindjes, ndėrsa tė tjerėve pas 3 minutash. Fėmijėve tė cilėve prerja u ėshtė bėrė me vonesė, nė moshėn katėr muajsh treguan nivele tė larta tė hekurit nė gjak dhe episode shumė mė pak tė anemisė. Pėrveē kėsaj, asnjė efekt negativ nė lidhje me vonesėn nuk u vu re nė mesin e tyre..
Studiuesit shpjegojnė: vonesa e prerjes sė kėrthizės lejon tė arrijė nė mushkėri sasi shumė mė e pasur gjaku me oksigjen, duke lejuar qė frymėmarrjet e para tė foshnjės tė jenė mė tė thella dhe duke sjellė rritjen e hekurit nė trup. Njė faktor ky qė nuk duhet nėnvlerėsuar, pasi qė zbulimi dhe trajtimi i vonshėm i anemisė mund tė shkaktojnė probleme fizike dhe mendore, transmeton Noa.al.
Nė realitet, ka protokolle pėr kohėn brenda sė cilės duhet tė jetė kordoni i prerė, por e zakonshme ėshtė ajo brenda 10 sekondave tė para. Nė Evropė kjo ndodh nė pėrqindje tė ndryshme sipas vendit, duke filluar nga 17% nė Danimarkė deri nė 90% nė Francė. Nė Mbretėrinė e Bashkuar tri tė katėrtat e prerjeve bėhen menjėherė pas lindjes, ndėrsa 13% pas 3 minutash. Ėshtė provuar se shtyrja nuk duhet tė shkaktojė ndonjė dėm, madje siē po del, bėn shumė mirė.