Nė njė shpellė, nė Afrikėn e Jugut, janė gjetur dėshmi qė tregojnė se parardhėsi i njeriut, Homo Erektus, ka shfrytėzuar zjarrin para njė milion vitesh, qė ėshtė 300 mijė vjet mė herėt se qė kishin konstatuar ekspertėt.
Nė njė studim, tė publikuar nė Analet e Akademisė Kombėtare tė Shkencave, theksohet se nė qarqet shkencore nuk ka njė konsensus rreth asaj se kur kushėrinjtė tanė parahistorikė e zbutėn zjarrin dhe filluan ta pėrdorin pėr tė zier dhe pėr tu ngrohur.
Gjurmėt e njė aktiviteti tė tillė janė gjetur nė Afrikė, Azi e Europė, por deri mė tash shenjat mė tė hershme pėr pėrdorimin e kontrolluar tė zjarrit, tė zbuluara nė Izrael, flisnin pėr periudhėn para 700 mijė deri 800 mijė vjetėsh.
Fragmente eshtrash tė djegura tė kafshėve dhe veglash tė gurit, pėr tė cilat besohet se janė edhe mė tė vjetra, janė gjetur nė shkėmbinjtė e sendimentuar nė shpellėn e Vonderverkut nė pjesėn qendrore tė Afrikės sė Jugut, ku me rastin e gėrmimeve tė mėhershme janė zbuluar gjurmė tė aktivitetit njerėzor.
Hulumtuesit kanė zbuluar hirin bimor tė ruajtur mirė dhe fragmente eshtrash tė djegur, qė ēon nė pėrfundime se njeriu parahistorik ka ndezur zjarre tė vogla nė hyrje tė shpellės.
Nė disa fragmente janė gjetur gjurmė dekolorimi sipėrfaqėsor, tipike pėr zjarret e kontrolluara dhe jo pasojė e ndonjė zjarri qė kishte pėrfshirė pyllin ose e ndonjė fenomeni natyror.
Analiza tregon se njeriu ka filluar ta pėrdor zjarrin 300 mijė vjet mė herėt se ēkishte menduar njeriu, qė do tė thotė se paraardhėsit e njeriut modern, ndoshta qė nė kohėn e Homo Erektusit kanė nisur tė pėrdorin zjarrin, thotė Michael Chasen, bashkautor i studimit dhe antropolog nė Universitetin e Torontos.
Burimi:
Koha NET