Specialistet e Institutit tė Shėndetit Publik kanė saktėsuar se numri i tė aksidentuarve nė akset rrugore Lushnje Fier, Fushė Krujė-Lezhė, Tiranė-Durrės mbeten shqetėsuese.
Ēdo vit nė kėto akse numri i aksidenteve ėshtė shumė i lartė, si pasojė e shpjetėsisė, mungesės sė sinjalistikės, mosrespektimit tė rregullave tė qarkullimit rrugor dhe mosadministrimit tė rrugėve sipas standardeve tė Bashkimit Europian.
Ēdo vit nė vendin tonė humbasin jetėn rreth 317 persona, vetėm si pasojė e aksidenteve rrugore.
Specialisti i Institutit tė Shėndetit Publik, Boris Miska vėren probleme edhe nė disa nene tė Kodit Rrugor tė cilat i lejojnė policėt rrugor tė vendosin gjoba nga 500 lekė e deri nė pezullim tė lejes sė drejtimit, duke lejuar nė disa raste qė shkelėsit e ligjit tė mos dėnohen.
Gjatė kėtyre 20 viteve tė fundit nė tė gjithė vendin janė numėruar mbi 13 mijė aksidente ku mė shumė se gjysma e tė aksidentuarve kanė humbur jetėn si pasojė e dėmtimeve tė rėnda.
Specialistėt thonė se ende nė Shqipėri nuk llogariten kostot reale tė riaftėsimit ose kurimit tė aksidentuarve, e cila ėshtė barrė e rėndė financiare, jo vetėm pėr familjet, por edhe pėr shoqėrinė.
Vendet e BE-sė 2,5-3% tė GDP-sė e shpenzojnė pėr kėtė qėllim, shifra qė arrijnė nė miliarda euro.
Burimi: Top-Channel